Fastan, den tid på kyrkoåret som föregår påsken, inleds på askonsdagen. 46 dagar innan påsk, och fram till skärtorsdagen. Man firar inte fastan för att ha tråkigt eller för att banta. Fastan innebär att man får tid över för funderingar över Gud och andra människor i världen. Man bör då avstå från ett överdrivet ätande och drickande..

Semlor    
Tisdagen den 12  februari 1771 var det fettisdagen, den dag då de rättrogna första gången för säsongen äter en semla eller, som  den också kallas, fettisdagsbulle. Länge började semlor säljas på fettisdagen och såldes  sedan varje tisdag fram till påsk. På 60-talet ändrades sederna och numera brukar semlorna dyka upp i konditorifönstren redan innan vi smält julmaten. 

Seden kommer från vårt katolska förflutna då fastan inleddes med fastlagen sex veckor innan påsk. Fastlagen var en rolig tillställning då man skulle festa och passa på att äta upp sig inför den långa fastan. Från början firades fastlagen på en dag, på tisdagen, men senare utökade man festandet till tre dagar. Då fick dagarna namnen fastlagssöndagen, blåmåndagen (korvmåndag eller fläskmåndag) och fettisdag.

Några namn på den kära semlan,
- semla, fettisdagsbulle, fastlagsbulle, hetvägg...

Det var först på 1800-talet som svensken i allmänhet hade tillgång till vetemjöl och kunde baka semlor som liknar dagens semlor, innan dess bakades de som allt annat bröd, utan kryddor.
Under 1700-talet betecknade hetvägg en rund vetebulle med fyllning som serverades simmande i varm mjölk i skål eller djup tallrik. Hetväggens fyllning har varierat. Mandelmassan nämns redan 1833 i Årstafruns dagbok och det var en konditor på Gotland som började med vispgrädden efter första världskriget.

Semlan är ofta ett ämne för diskussion, det tvistas om hur en semla ska bakas, om mandelmassan ska blandas med grädden eller inte och om hur den ska ätas, som den är eller i varm mjölk. 
Svensken äter i snitt 4-5 semlor varje säsong.
Svenska semleakademins krav på en perfekt semla:
- Hatten måste gå att gräva med.
- Bullen ska vara urgröpt och fyllas med äkta mandelmassa.
- Det ska vara kardemumma i bullen.
- Grädden ska vara luftigt vispad.
- Det ska vara florsocker på hatten.
Källa: Svenska semleakademin

Kung Adolf Fredrik, far till Gustav III, dog delvis på grund av en överdos av semlor, eller hetvägg, som de kallades då. I bulletinen från den 12 februari 1771 står det:
"Hans Majestäts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, kött med rofvor, hummer, kaviar och champagnevin."

Idag kallas fettisdagsbullar vanligtvis för semlor, kommer från latinets simila = det finaste vetemjölet).

Jag tillhör inte genomsnittet, äter inga semlor överhuvudtaget,   utan tar hellre en kanelbulle till kaffet, eller en slät kopp,
men det utesluter ju inte att jag tycker det är en trevlig tradition och nog är det synd att börja alltför tidigt med dem.