Julkortens historia

Traditionen att sända julkort har funnits sen slutet av 1800-talet här i Sverige. De kom som en efterföljare av nyårshälsningar som var en urgammal tradition. Ett företag i London lät 1872 måla ett vykort, i 1000 exemplar och sålde dem sedan för 1 shilling styck, det sägs vara det första kända julkortet. Inte förrän åtta år senare kom de första tryckta julkorten och då fick postkontoret i London mycket jobb, - runt 11 miljoner julkort skulle tas om hand och distribueras.

Vad kostar portot? Världens dyraste julkort köptes av en anonym köpare för £20 000 på en auktion i Devizes i England 2001. Kortet mäter 13 x 8 cm och handmålades av den engelska illustratören John Calcott Horsley. Det var ursprungligen Sir Henry Cole som skickade julhälsningen till sin mormor 1843.

Till en början var julkorten mycket rikt dekorerade, med relieftryck och band och diverse lullull. Ofta överlämnades de för hand eller sändes i ett kuvert.
I Sverige infördes halvt porto för julkort och blev därmed så populära att posten fick anställa extra personal till julhelgen.
I början var det mest tyska julkort på marknaden men även danska stod sig bra i konkurrensen. Det var svårt för de svenska tillverkarna att komma in på marknaden i början.
På 1890-talet anställdes Jenny Nyström som julkortstecknare på Axel Eliassons konstförlag, hon är väl den som gett det svenska julkortet ett ansikte, liksom den svenska tomten.

Numera har det blivit vanligt att sända julkort via e-post, vilket inte alltid är av godo Det innebär en stor ökad risk för spridning av virus och trojaner, t.ex. så har Happy99 och Kriz ställt till det rejält när man glad i hågen klickar på den bifogade exe-filen som ger fyrverkeri och sedan i bakgrunden sänder sig vidare till alla epostadresser man har i adressboken.

Som jag alltid tjatar om så gäller det att använda sund förnuft, inte klicka hejdlöst på alla skojiga filer som kommer i e-posten, sänd gärna bilder direkt istället för okända länkar till vad som verkar vara trevliga julkortshälsningar, de är inte alltid ofarliga.

Källa: Visste du att?