En mistel måste man ju bara ha, inte sant? 
Man får pussa vem man än möter under den, härligt!
Seden kommer från England men hur länge den funnits vet egentligen ingen, men troligen fanns den redan innan man började fira den kristna julen.
Hemma vill jag inte vara utan den, det är nåt magiskt med misteln som får mig att må bra, pussas mår man ju så himla gott av, inte sant?

Misteln är fridlyst i hela Sverige, Västerås lär vara den nordligaste plats i världen där man kan finna misteln. Den växer på andra träd, oftast på lind och lönn.
Det sägs att misteln orsakade guden Balders död, den blinde Höder sköt honom med en pil gjord av mistel. Dessutom har den använts inom medicinen under antiken, hjälper bl.a. mot ofruktsamhet och högt blodtryck.

De gamla kelterna betraktade örten som helig och trodde att den kunde bota sjukdomar, motverka förgiftningar, befrämja fruktbarhet och skydda mot effekterna av trolldom. Misteln skördades efter en invecklad ritual. Den skulle enligt vissa uppgifter skäras ner av vitklädda druider med gyllene knivar och falla på vita dukar som lagts under trädet. Allt detta för att den inte skulle förlora sin kraft. Av mistlarna tillredde sedan druiderna en magisk, hälsobringade dryck som bland annat användes mot epilepsi.

Beskrivning: Misteln är Sveriges enda trädlevande parasit. Den är regelbundet gaffelgrenig och exemplaren blir med tiden stora och klotformiga med en diameter av ungefär en meter. Bladen är motsatta och vintergröna, blommorna är insektspollinerade, oansenliga och sitter gyttrade i grenvinklarna. Misteln har skilda han- och honexemplar och de vita saftiga bären bildas endast på de honliga exemplaren. Frukterna äts av fåglar, till exempel dubbeltrast (Turdus viscivorus) och fröna passerar ut med spillningen. Eftersom fruktköttet är klibbigt och segt bildas långa strängar som fastnar vid tunna kvistar där fröna kan gro. Den unga plantan skickar ut två fästskivor och bildar sedan ett sugorgan (haustorium) som den ansluter till trädets ledningsvävnad. På så sätt kan misteln ta näring ur trädet, men den har även egen fotosyntes och är egentligen en halvparasit. Misteln kan vara svår att upptäcka i trädkronorna, men eftersom de är vintergröna är de mycket lättare att hitta under vintern.

Utbredning. Misteln förekommer huvudsakligen i Mälardalen och i östra Småland. Den växer framförallt på lind (Tilia cordata) och lönn (Acer platanoides), men andra träd som aplar, hagtorn och popplar kan också vara värd för mistlar. Däremot växer inte mistlar på ek (Quercus robur) i vårt land. Det har diskuterats om misteln i Sverige representerar rester av en forntida vegetation, eller om de är sentida inkomlingar. Stöd finns för den förra uppfattningen eftersom mistelpollen påträffats som fossil. Första fynduppgift publicerades år 1638 (Nordstedt 1920).

Vissa fakta från Den virtuella floran