Låt det gamla året bli en erfarenhet och gör nästa år till ditt bästa, framtiden är din, och du bestämmer vad du vill göra med den. Nyår, årets första dag och den fest eller helg som firas i samband därmed i enlighet med skiftande kalendrar och kulturella traditioner. I den gamla romerska kalendern räknades tidigast 1 mars som nyårsdag, men från 153 f.Kr. flyttades nyåret till 1 januari. Under kejsartiden var nyårsdagen en officiell festdag, och en del av de därmed förknippade bruken - t.ex. nyårspresenterna - övergick sedermera till julfirandet. De tryckta almanackorna på 1500-talet fastställde 1 januari som den allmänt europeiska nyårsdagen. 

Vid nyåret framförde man välgångsönskningar vid visiter hos sina överordnade eller genom att sända kort. Det nutida nyårsfirandet med klockringning, raketer och champagne vid tolvslaget är av sent ursprung och har kraftigt främjats av radio och TV.

I södra Sverige var det inte ovanligt förr i tiden att man gav nyårspresenter istället för julklappar. Den seden lever inte längre kvar i vårt land, men är vanlig i många andra kulturer. Förr var det mycket skrock som omgav nyårsskiftet. Ville man veta något om framtiden skulle man på nyårsafton stöpa i bly. Ur blyklumpens stelnade former kunde man sia om det kommande året.
 Även färgen på himlen på nyårsdagens morgon siade om framtiden. Var den röd varslade det om krig och dåligt väder det kommande året. En nysning eller hicka på nyårsdagen innebar dödsfall, om man åt ett äpple hade man större chanser att hålla sig frisk under det kommande året.

Vi tror fortfarande på nyårets magiska egenskaper.
 Vem har inte avgett nyårslöften med den
goda förhoppningen om att de ska hålla för evigt?