~Så här om våren~


~Så här om våren~

Jag går på vägen i blåst och sol
och håller i handen en blå viol

och svarar försiktigt en gök som gol
och ler åt en mask som krälar.

Så här om våren när allting sker,
då går man känner och hör och ser

och lär sig så småningom mer och mer
om kärlek och människosjälar.

 



Med all vår kunskap och alla vår list
och all vår stolthet och all vår brist

så är vi små älskande liv till sist,
precis som den här violen, 

och längtar och längtar dagen lång
att slippa stolthet och trots och tvång

och saligt slå ut med en enda gång
mot solen, den enda solen.
Edith Södergran