Pasta, (italienska, av senlatin pasta: gröt, pastej), samlingsnamn på produkter tillverkade av en deg av durumvetemjöl och vatten, samt ibland ägg.

Den formas på många olika sätt och finns både färsk och torkad. Den är proteinrik, innehåller kalcium, järn, B-, A- och E-vitaminer, kolhydrater och är utan fett, och är alltså billig, mättande och nyttig!

Al dente, (italienska: för tanden), betyder att pastan har tuggmotstånd, oftast används uttrycket om pasta och grönsaker.

Carbonara, sås till pasta, av ägg, grädde, riven parmesanost och tärnat rökt, magert och stekt fläsk. Man rör ihop det i en gryta när pastan är så gott som färdigkokt, innan äggen hinner koagulera.

Fettucine, (italienska), bandmakaroner, bandspagetti, det är benämning söder om Rom på ca 5 mm breda, långa platta pastaband gjorda på vetemjöl, ägg och vatten; norr om Florens kallas det Tagliatelle.

Cannelloni, (av italienska canna: (vass)rör), fingertjocka rör av pastadeg.De fylls med t.ex. köttfärs- eller grönsakssås, fiskstuvning eller bladspenat  och läggs i en form, överhälls med béchamelsås (gärna med ost) och gratineras sedan med ost.

Tortellini, (av italienska torta: tårta), liten, fylld typ av pasta, oftast formad till en ring (enligt traditionen var det en bagarlärling som formade dem för att likna kärestans navel). Fyllningen är 
ofta finmalet kycklingkött eller skinka och parmesanost, och tortellini (som även finns i andra varianter, tortelloni, tortelli, tortoglioni och tortelletti), kan serveras med ost- eller tomatsås eller i kraftig hönsbuljong.

Nudlar, asiatiska former av pasta, ibland äggbaserade men ofta tillverkas av rismjöl och även majs-, ärt- och sojabönsmjöl. Oftast är de asiatiska nudlarna mycket tunna, ibland även genomskinliga (glasnudlar); de ingår i många rätter (främst soppor), äts kalla på sommaren och varma på vintern och är jämte riset den vanligaste ingrediensen i kinesisk matlagning. Populärt bland studenter eftersom det är väldigt billigt, men mättande!

Några tips:
Hur kombinerar man till exempel rätt pasta till rätt sås? Tumreglen säger att pasta av spagettityp passar bäst till oljebaserade såser, tagliatelle till såser gjorda på ägg, ost, grädde eller kött. Pasta i former av rör, snäckor eller liknande passar bäst till tjockare såser som fyller "håligheterna". Vidare är billig reapasta inte att rekommendera då den absorberar för mycket vatten vid kokning och blir tjock och klibbig. Välj i stället italiensk kvalitetspasta. Övrig kuriosa är
att pastan har sina rötter i det kinesiska köket och italienarna har utvecklat pastan till dagens över 350 olika fasoner.

Pasta, (italienska, av senlatin pasta: gröt, pastej), samlingsnamn på produkter tillverkade av en deg av durumvetemjöl och vatten samt ibland ägg. Pastan var troligen känd under antiken och belagd under tidig medeltid på Sicilien. Den formas på otaliga sätt och saluförs i färskt eller torkat tillstånd. Den är proteinrik, innehåller kalcium, järn, B-, A- och E-vitaminer, kolhydrater samt inget fett, vilket gör den till en billig, mättande och nyttig kost.
Källa: Microsoft Encarta 2000.

Italien räknas som pastans hemland, men faktum är att kineserna lagade nudelliknande mat redan 3 000 före Kristus.
Det är dock i Italien som pastan utvecklats till det den är idag.

På 1500-talet användes främst färsk pasta och som regel kokades den i en fet ostsoppa. Det var först 300 år senare man började att kombinera den med till exempel tomater, kryddor och örter.

På 1800-talet infördes teknologin i pastaproduktionen och den manuella produktionen med knådning och pressning blev till ett minne blott. 
Med teknologins genombrott ökade konsumtionen ökade dramatiskt.

Pasta är nyttig mat, t.ex. har förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar i Italien visats sig vara en av de lägsta i västvärlden. Enligt forskare och läkare beror detta mycket på den italienska dieten. Matlagningen består till stor del av hälsosamma ingredienser som olivolja, färska tomater, vitlök, lök, oliver samt färsk fisk och färska grönsaker och, framför allt, pasta!